Dagen började bra, med en bra morgon och allt gick som det skulle. Kom upp i tid, vaknade 5 min innan väckarklockan och var pigg. Sådanna dagar får man ta reda på för det är inte ofta. Men sen kom jag till Bussterminalen. Min buss skulle gå halv, jag var där tjugo över. Vid kvart i hade bussen fortfarande inte kommit, och då är bussterm. första hållplats. Var påväg att vända och åka hem igen eftersom inte nästa buss går fören 11. Men, som rakt upp ur ingenting dök bussen upp, 20 min försenad. Jag var förbannad och hoppade på bussen. Frågade när vi skulle vara i Gnesta eftersom jag behövde ta 9.30 tåget. Ja det skulle vi nog inte hinna med men det var ju absolut inte hans fel (busschauffören) att bussen inte var tankad på morgonen och att denna bussen alltid är så sen. Nehe. Så jag gick och satte mig. Så fortsätter jäveln att prata. Förstår han inte att innan 9 på morgonen pratar man inte särskilt bra med mig?! Det värsta var att han började flirta med mig också. Så då slutade jag lyssna och stirrade ut genom fönstret medan bussen tog mig genom Nyköping. Helt plötsligt säger han "Det är ingen fara, jag bits inte... VOFF VOFF GRRRR" (ja han gjorde ljuden). Då blev jag rädd.... Haha. Nej men lite obehaglig snubbe (han var kanske 30+ ngt). När vi började närma oss Gnesta bad han mig komma fram så vi kanske kunde hitta en annan lösning... vi hittade ingen utom att vänta en timme i Gnesta på nästa tåg. JIPPI. Sen började han prata om sitt liv, hur mkt han älskade att vara busschaffis... eh... ja intressant för mig...

Men sen när jag väl kom till skolan degade mitt huvud ihop och jag kunde inte tänka. Trött. Blev nästan utslängd från Engelskan haha.

Men när jag kommer tillbaka till Nyköping (tog SJ för jag pallade inte bussarna) så vem ser jag inte då om inte min kära busschaffis som står och vinkar till mig?! Jag springer in på pressbyrån och gömmer mig tills min buss kom som somturvar inte var den han körde! PUH!