How do you walk with your head high, can you even look me in the eye?

Att ha en dröm som var så bra och så fin. Att tro att du verkligen brydde dig om mig, att du verkligen visste något om mig. Och sedan vakna upp och inse att detta bara var en stor fet lögn, en dröm. Då kom ångesten. Ångesten över att hur fan kan du göra detta mot mig och K?
Jag är trött på din skit, jag är trött på att du ger mig skit för att jag "inte bryr mig" när det igentligen är du som inte bryr dig...
Jag vill ge upp, men familj är familj. Jag kommer alltid älska dig vad du än gör, och det är det som irriterar mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0